Gårdagen var tämligen hispig. Elton var helt galen. Vi hann inte mer än in så skulle han ut igen. Han sprang, i rasande fart, hit och dit, med nosen i backen och svansen rakt upp som en antenn.Fick lov att skratta - han såg ut som de radiostyrda bilarna ungarna hade när dom var små :).Ibland tvärstannade han och försjönk i nån kissfläck som var speciellt underbar - ibland så länge att jag måste peta till honom med foten för att lösa förtrollningen.Han har blivit lite kaxigare när det gäller andra hundar också och har till och med busat runt med en annan hund i lagom storlek. Men annars är han inte särskilt intresserad av andra hundar. Han tror nog att han är en människa.
Ni som inte känner oss kanske inte förstår vilken speciell hund det här är.Han har varit nära döden flera gånger men är en kämpe.Han har mycket lågt immunförsvar, minimalt med tårvätska, missbildade tassar som ger problem i "axlarna" när han går. Till det har han kronisk käkmuskelinflammation och medicineras varannan dag med kortison.Därav den något runda kroppen som får folk att tänka "kärringen håller på att mata ihjäl hunden". På grund av allergi äter han specialfoder med mycket lite fett.Han älskar gurka och morötter och vill gärna ha en bit hårt bröd ibland.
Han är väldigt klok och pratsam. Han hatar när jag röker och då pratar han och gnölar tills jag fimpar. Igår när jag satt på balkongen och rökte blev han så arg då jag inte fimpade att han morrgroffade högt och stampade iväg in (om nu en hund kan stampa med fyra tassar).
Han är förmodligen den enda hund som kramas. Jag är nämligen inte så förtjust i att bli slickad i ansiktet.
Trots veterinärernas diagnos att hans liv skulle bli kort är han nu snart tre år och de är förvånade och imponerade av hans framsteg. Jag behöver inte heller oroa mig hela tiden.
 |
| 8 veckor och ca 400 gram |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar